Tegneby Fiber

Föreningen tillhandahåller ett grupptjänsteavtal med Tele2 som innehåller ett TriplePlay-abonnemang:

• Bredband (100/100)
• TV-paket (Tele2 Silver)
• IP-telefoni

Information om Tele2 gruppavtal
Tele2 Gruppvtal
170615 Presentation stämma 2017 – Tele2 gruppavtal
210115 Information om gruppavtal Tele2
RUTIN FÖR GRUPPAVTAL
Villkor Gruppavtal i Öppna nät 1801

Vid problem – Se Felanmälan på denna sida.

Beskrivning av Öppen Fiber
För dom som vill välja fritt bland det mesta som finns på marknaden eller som bara vill ha internet under en kortare period under året (t.ex. under sommaren) så kan man gå in på zmarket.se för att hitta sin egen unika lösning.

Månadskostnaden här blir den kostnad som står angivet på zmarket.se + nätavgiften.

Gå in på zmarket.se redan idag och kolla på utbudet.

Tips
Om du t.ex. är sommargäst kan det vara smart att enbart betala för ett abonnemang under sommarperioden när man vistas i sitt hus. Nätavgiften måste dock betalas för hela året.

Inledning
Tegneby Fibers fibernät är färdigbyggt, men uppbyggt för att kunna hantera fler anslutningar i framtiden. Denna sida förklarar vad en fiberanslutning till Tegneby Fiber innebär, ekonomiskt.
Vid uppstarten av föreningen tillämpades initial medlemsinsats, men detta görs inte längre. Efter anmälan om anslutning till föreningen faktureras de kostnader som en anslutning medför, i sin helhet.

Affärsmodell
En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar genom att exempelvis köpa föreningens tjänster. I vårt fall har föreningen som syfte att bygga och underhålla ett fibernät. Inriktningen är att vi skall bygga ett öppet fibernät där föreningen tillhandahåller ett belyst fibernät för medlemmarna där de kan köpa sina egna tjänster från valfri tjänsteleverantör. I vanligt språk: Föreningen står för nätet och driften av det och den enskilde kan teckna avtal med vilken bredbands-, tv- eller telefoni-operatör som helst (inom kommunikationsoperatörens utbud).

Föreningen har valt Zitius Service Delivery som kommunikationsoperatör (den som handhar drift av aktivt nät) vilket innebär att det tjänsteutbud som våra medlemmar kan välja på återfinns på Zitius portal: www.zmarket.se.

Föreningen tillhandahåller också ett grupptjänsteavtal Tele2 som innehåller bredband (100/100), TV-paket (Tele2 Silver) och IP-telefoni (s.k. TriplePlay).

Upplägget är då i huvudsak tudelat, så att medlem kan välja:
1. Gruppavtal – Medlem tecknar tjänsteavtal med föreningen som fakturerar totalkostnad för tjänst och nätavgift till medlemmen. Kostnad f.n. 400 kr/mån inkl nätavgift till föreningen.
2. Tjänst från öppna nätet – Medlem tecknar avtal med tjänsteleverantör direkt från zmarket.se. Tjänstekostnaden faktureras då av tjänsteleverantören och nätavgift (f.n. 65 kr/mån) från föreningen.

Bidrag
För att finansiera byggnationen av fibernätet sökte föreningen och fick beviljat bidrag från Landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket). Bidraget är på 40% av byggkostnaden för det passiva nätet och kan sökas en gång. Kostnaden för byggnation delades solidariskt mellan alla som valde att ansluta sig från start.

Insats (Medlemsinsats/Kapitalinsats)
Den ursprungliga nätbyggnationen finansierades av föreningsmedlemmarnas kapitalinsatser och bidrag från Landsbygdsprogrammet. Fortsatt/Framtida utbyggnad kommer att finansieras av främst insatser från framtida medlemmar.

En insats i en ekonomisk förening utgör medlemmens andel av den gemensamt ägda föreningen. Dessa pengar används av föreningen för investeringen i fibernätet, men den förverkas aldrig för medlemmen. En medlem som begär utträde får tillbaka sin insats. Föreningens stadgar statuerar hur och på vilket sätt man får tillbaka sin insats.
Medlemsinsatsen i Tegneby Fiber är f.n. 18600 kr per anslutningspunkt.

I framtiden kan insatsen komma att justeras nedåt om föreningens ekonomi tillåter och i så fall kommer delar av medlemmarnas insatser att återbetalas.

Ett alternativ till insatser från medlemmar är att låna på bank, men då blir det dyrare i driftsfasen, då långivare normalt kräver att man betalar ränta.

Medlemsavgift
Medlemsavgiften är en årlig avgift som betalas av alla medlemmar i föreningen. Medlemsavgiften används till förvaltningskostnader för exempelvis föreningsstämmor. Avgiften fastställd av medlemsstämman och är f.n. 200 kr/år.

Anslutningsavgift
För att färdigställa anslutningen till en fastighet krävs grävning på tomtmark, fiberblåsning och fiberteknisk installation. För dessa moment utgår en anslutningsavgift.
Anslutningsavgiften är ett engångsbelopp och återbetalas ej. Avgiften är belagd med moms.
För tillkommande anslutningar efter nätets färdigställande är anslutningsavgiften minst 6400 kr inkl moms.

Om den totala kostnaden för föreningen för anslutningen överstiger 25000 kr inkl moms kan föreningen komma att ta ut en högre anslutningsavgift för att få kostnadstäckning.

Nätavgift
För att täcka de kostnader som föreningen har för nätet när det är i drift kommer en nätavgift att tas ut. Den skall täcka kostnader för avskrivning, försäkring, underhåll och reparationer, operatörskostnader, administration etc.

Nätavgiften är f.n. 65 kr/mån.

Kalkyl
En investering på tiotusentals kronor kan tyckas vara dyr, men kalkyler som gjorts visar att investeringen kan vara återbetald på bara några få år då man kan spara pengar på att köpa bredbandsuppkoppling, telefoni och TV-abonnemang med bredband via fiber i paket. Den snabbare internetuppkopplingen skapar också stora möjligheter, t.ex. att utnyttja tjänster via bredband som kräver större bandbredd, t.ex. jobba med bandbreddskrävande arbeten på distans.

Finansiering för fastighetsägare
För att underlätta för privatpersoner att kunna investera i bredband via fiber har Orust Sparbank tagit fram ett lån anpassat för insats i fiberförening. Se orustsparbank.se för kontaktinformation.

På denna sida kommer vi samla information som är tänkt att förklara och vara till stöd när det kommer till installation av fiber i fastighet och på tomtmark.

För medlem ingår åtagandena att: förlägga kanalisation på tomtmark, montera fasadbox samt utföra håltagning i fasad.
I pris för anslutning ingår installation i monterad fasadbox och installation inomhus.

Förläggning av kanalisation på tomtmark
Det finns en instruktion om hur grävning på tomtmark skall utföras (finns under rubriken Dokumentation på denna sida).
Om det grävts fram till tomtgräns redan så har entreprenören avlämnat en bit slang där som skall förläggas fram till önskad plats vid fasaden. Tänk på att tätning som finns i slangände skall sitta kvar. Kan vara en plugg eller tejp.
Om det inte grävts fram till tomtgräns ännu, men man är redo att utföra detta kontaktar man Johannes Jansson, 0702-122410, för att få material till detta.

För den som önskar hjälp med grävning på tomtmark har föreningen sonderat möjliga entreprenörer för detta och, hittills, hittat en som kan utföra detta. Utförande och pris görs upp med entreprenören. Kontakta:
Johan Baulander – 073-5951591

Montering av fasadbox och håltagning
Det finns en instruktion om vad som krävs (finns under rubriken Dokumentation på denna sida).

Utomhusbox stängd

För den som vill ha hjälp med montage och håltagning kan entreprenör anlitas. Exempelvis kan man kontakta Pelle Wilson, se även nedan.
Om man önskar hjälp av Pelle, kan man kontakta honom via ett formulär på företagets hemsida: Pelle Wilson.

Installationen utomhus utförs av Två Grävare AB och av dennes anlitade underentreprenör AT Installation AB. AT Installation utför installation av fiber i utomhusboxen samt klammar upp fiberslangen på väggen och täcker denna med en skyddsplåt. De monterar även ett skydd över kabelvägen mellan utomhusboxen och håltagningen på väggen.
Måtten på fasadboxen är c:a 21 x 14 x 4 cm.

Utomhusbox öppen

Installation inomhus
Kommer att utföras av den entreprenör som Zitius Service Delivery anlitat, vilket är Pelle Wilson, en lokal firma som utgår från Ellös.
Installation utförs enligt instruktionen (finns under rubriken Dokumentation på denna sida), vilket innebär att en medieomvandlare monteras på insidan väggen i närheten av håltagningen eller på annan lämplig plats. Medieomvandlaren måste ha ett eluttag, 220V, inom 1,5 m avstånd från monteringsplatsen. Maximalt 5 m anslutningskabel (patchkabel) ingår som standard och räknas från utomhusboxen till medieomvandlaren. Vill man ha längre patchkabel så måste föreningen kontaktas i förväg. Det ingår dock endast en begränsad mängd klamning av kabel inomhus.

Zitius, som är vår kommunikationsoperatör, använder sig av Raycore medieomvandlare och den ser ut som på denna bild. Måtten är c:a 17 x 15 x 5 cm.

Medieomvandlare

Jag har flera fastigheter. Vad skall jag betala?
En medlem betalar en medlemsavgift per år.
För varje ansluten fastighet betalas medlemsinsats. Varje medlem kan äga flera fastigheter och betalar då en medlemsavgift, men en insats per fastighet som ansluts, eller rättare sagt: en medlemsinsats per anslutningspunkt. Om man vill ha flera anslutningar inom en fastighet, t.ex. bostadshus och ett uthus, så innebär detta att, om anslutningarna är nära varandra så blir det en insats och om de är långt isär så blir en ytterligare insats. Denna lösning speglar den faktiska kostnaden för att bygga nätet. Det är ju dyrare att gräva in på två ställen till en fastighet än ett ställe.

2. Jag använder en säkerhetstjänst för min uppkoppling som kräver en speciell operatör. Vilken kommer det att bli?
Fibernätet byggs för att vara ett öppet nät, vilket innebär att föreningen har upphandlat en kommunikationsoperatör (sköter länken mellan föreningens nät och internet samt drift av aktivt nät), teknikleverantör (material och installation av fibertekniskt material) och markarbete (markförläggning av slang och fiber). Medlemmarna kan sedan välja av kommunikationsoperatörens utbud av tjänsteleverantörer från en portal. Tegneby Fiber har valt Zitius (dotterbolag till Telia) som kommunikationsoperatör och deras portal återfinns på www.zmarket.se.
Länsstyrelsen kräver att de tre delarna upphandlas offentligt (likt LOU) vilket innebär att vi inte får välja fritt utan upphandlingarna styr valet. Tjänsteleverantör (bredband, TV, telefoni etc) skall dock vara fritt för abonnenten själv att välja (och är det inom ramen för Zitius utbud).

3. Vad är insats?
Insats är varje medlems kapitaltillskott till föreningen. Den utgör medlemmens andel ägande i föreningen. Alla medlemmars insatser utgör kapitalet för vilket fibernätet byggs, men med hjälp av nätavgifter fylls föreningens kassa igen då nätet tas i bruk och hela eller delar av insatsen kan komma att betalas tillbaka. Alternativt används kapitalet för investeringar i nätet, t.ex. om delar av det behöver repareras eller bytas ut.
En insats storlek bestäms av föreningens styrelse och är samma för alla medlemmar, även om man väljer att ansluta sig i senare skede (då kan dock anslutningsavgiften komma att vara avsevärt högre).

4. Vad är medlemsavgift?
Medlemsavgiften är en årlig avgift som betalas av alla medlemmar av föreningen. Medlemsavgiften används till förvaltningskostnader för exempelvis föreningsstämmor.

5. Vad är anslutningsavgift?
Anslutningsavgift är medlemmens kostnad för att få utrustningen i sitt hem anslutet till föreningens nät, alltså kopplingen mellan det egna hemnätverket/datorn och fibernätet. Vissa andra moment och material kan komma att finansieras av anslutningsavgift.
Sent tillkomna medlemmar (registrerade efter byggnation av fibernätet startat/avslutats) kommer att få betala en högre anslutningskostnad.
Uppdatering (2015-09-24): Om man väljer att ha flera anslutningar till sin fastighet så betalar man insats per anslutningspunkt (vilket kan vara en), men en anslutningsavgift per anslutning.

6. Vad är nätavgift?
Nätavgiften används för att täcka föreningens kostnader för driften av anläggningen (försäkring, underhåll och reparationer, operatörskostnader, administration etc.) samt även avskrivningar på fibernätets värde.

7. Kan man ha två telefonnummer med IP-telefoni?
Nej, endast ett telefonnummer per anslutning har vi fått till svar. Kan ev. bero på vilken tjänsteleverantör för telefoni som väljs.

8. Hur djupt förläggs fiberslangen?
Beror på markförhållanden och plats. Generellt: 55-60 cm djup gäller. I åkermark läggs slang normalt djupare (80-90 cm) för säkrare förläggning. I asfalterad yta är 40 cm godkänd förläggning. Även i ej odlad mark är 40 cm godkänt, men säkrast är att gå med samma djup överallt (utom möjligen i åker då).

9. Hur förläggs fiberslangen över berg?
Genom att spränga ner slangen eller förlägga den i väderbeständigt skyddsrör som klammas fast i berget. Luftförläggning kan vara alternativ om det är längre sträckor, men luftledning används normalt endast där det är extremt svår-förlagt i mark eftersom underhållskostnaden blir högre och säkerheten minskar då t.ex. träd kan blåsa på ledningen och skada den. Lagning av fiber är dyrt. Luftledning undviks därför.

10. Hur tätt står skåpen?
De står lagom tätt! Man samlar ihop en grupp av närliggande hus i varje skåp, det kan vara alla hus på en infartsväg, en grupp med hus som står relativt tätt eller annan lämplig geografisk placering. Det finns inte några direkta begränsningar för hur många som kan anslutas till ett skåp (4 hus, 30 hus eller 200 hus – det funkar!). Skåpen placeras därför där det passar geografiskt och praktiskt bäst.

11. Spelar det någon roll hur långt det är mellan byggnaderna på tomten/fastigheten?
Ja, det spelar roll. Är det nära mellan anslutna byggnader, så blir det en insats och är det längre mellan byggnaderna blir det flera insatser (en per anslutningspunkt och fastighet).

12. Vem gräver på tomten/i trädgården?
Styrelsen har beslutat att grävning på tomt bekostas av fastighetsägaren, förutom fiberslang och kabel som föreningen står för. Föreningen bekostar alltså schakt till tomtgräns. Se instruktion under rubriken Dokumentation på denna sida.

13. Hur många fritidshus har vi i vårt område?
Det finns i vårt område c:a 390 fastigheter med byggnader på i vårt område. Av dessa är c:a 255 bebodda med människor som är skrivna på platsen. Det gör att c:a 135 fastigheter är fritidshus.

14. Bromsar kommunen oss genom att de skall bygga stamnätet?
Nej, de skall inte bromsa oss. När föreningarna är mogna för att bygga nät skall kommunen vara klara med sin upphandling av entreprenör för stamnätet. Grundtanken är att samförläggning med föreningarna skall utföras så långt som möjligt.
Uppdatering (2015-09-24): Planen är att kommunen skall göra 17 upphandlingar för stamnätet (en som passar varje förening på ön). Tanken är att varje förening skall bygga en liten del av stamnätet, men det kräver att föreningen svarar på kommunens upphandling.
Uppdatering (2017-02-22): Tegneby Fiber bygger stamnät åt Orust kommun som samförläggningsprojekt vid byggnation av fibernätet.

15. Vem fakturerar vad?
Föreningen kommer att erbjuda medlemmarna att teckna anslutning till ett grupp-tjänsteavtal innehållande en TriplePlay-tjänst (= TV, bredband, telefoni). För de som tecknar detta kommer få en, troligen, kvartalsfaktura som avser både tjänst och nätavgift. Ev. tillval och andra tillkommande kostnader (t.ex. samtalskostnad för telefoni) faktureras av tjänsteleverantören.
För de som väljer anslutning från det öppna nätet så faktureras kostnad för tjänstekostnaden av operatören/tjänsteleverantören och nätavgift från föreningen.
Uppdatering (2017-06-19): Tegneby Fiber erbjuder gruppanslutning via ComHem för under 400 kr/mån inkl. nätavgift till föreningen. Mer information om gruppavtalet finns på sidan Dokument i menyn.

16. Finns det installationskrav för medieomvandlaren? Kan den sitta i ett frostfritt utrymme som inte är uppvärmt?
Medieomvandlaren skall sitta i ett rumstempererat utrymme, där den inte utsätts för extrem värme eller kyla.

17. Vad är medieomvandlare?
Medieomvandlaren omvandlar datasignalen i fiberkabeln (ljus) till en elektrisk datasignal. Efter medieomvandlaren i ett uppkopplat hem kan utrustning kopplas med Ethernet-kabel.

18. Finns det WiFi-router i medieomvandlaren?
Nej, men det finns det däremot i ComHems utrustning som kopplas efter medieomvandlaren för de som väljer gruppavtal.

19. Är medieomvandlarens portar dedikerade till viss utrustning?
Nej, man kan använda vilken port till vilken som utrustning. Alltså, TV, telefoni och data har inte en speciell port i medieomvandlaren.

20. Kan man inom grupptjänsteavtalet ha en TiVo-box?
Ja, på två sätt har ComHem meddelat [Uppdaterat 2017-11-20]:
1. Man köper boxen för 1495 kr genom att vid beställningstillfället/igångsättningen av gruppavtalet säga att man önskar en TiVo-box istället för standardboxen. Boxen som ingår i standard-innehållet i gruppavtalet byts då ut mot en TiVo-box till samma månadskostnad, men till engångskostnaden 1495 kr inkl moms.
2. Man ringer ComHems kundtjänst och säger att man vill låna en TiVo-box. Man kan utnyttja gruppavtalets uppgraderingsrabatt för det TiVo-abonnemang man väljer att teckna samtidigt. Det kan då förekomma en första avgift för lånet.
I båda fallen ringer man ComHems kundtjänst.

21. Kan man få billigare samtalskostnader för telefoni-abonnemanget som ingår i gruppavtalet med ComHem?
Ja, ComHem erbjuder uppgraderingar för Telefoni BAS för de som önskar bättre samtalskostnader, se Telefoni BAS.

22. Kan man ta med sig sitt nuvarande fasta telefonnummer vid övergång till Telefoni BAS?
Ja, man kan flytta sitt nummer till IP-telefoni och det kostar inget för de som är med i gruppavtalet.